Jag kan inte fatta att man påverkas så mycket. Varenda gång man pratar med han får man dåligt samvete å känns enbart som det är mitt fel, att jag splittrat en hel familj. Det är så sjukt jobbigt. Man mår dåligt över att man mår bra ibland. Får dåligt samvete för man har träffat någon som vill va med en. Måste man va KÄR bara för man umgås med någon? Vad är kärlek då? Vad är skillnaden på att tycka om, kär och älska är allt samma sak? Snacka om att man är förvirrad. Jag tycker super mycket om denna människan när vi träffas och skulle vi ?bråka? kan jag inte sluta tänka på han. Men har man vatt ifrån varandra ett tag så är det inte så att jag måste träffas. Däremot blir jag jätte glad när vi gör det å känner då att jag saknat..... men vad har jag saknat? Snacka om att man ställer till sitt liv, hela tiden. Man är så velig. Ena dagen vill man något nästa dag annat, eller ena sek vill man det men nästa ångrar man sig för antingen mår du dåligt över beslutet du just trodde va rätt. Eller när du skriver eller pratar med någon å sen mår den dåligt efter, tyckte du det va det rätta ja då mår man helt plötsligt dåligt och ångrat sig för samvete har man ju å mitt samvete huvud å kropp pratar inte samma språk. Varför kan man inte bara få va. Om man har sårat någon och även blivit sårad, varför kan man inte få leva i nuet å va glad då utan då måste man va kär ? Det är väl kul å hitta någon som vill umgås med en. Ett ?förhållande? / familj handlar ju inte om att man bara sover ihop.. man måste ju ha något mer än barn gemensamt? Jag kommer aldrig ta denna skilsmässan på bara mig, sen vet jag att det va mitt ?fel? med men inte enbart jag kämpade i många år men man kan inte tvinga människor, vill dom inte så vill dom inte.. varför ska man då leva ihop. När man alltid måste fråga om dom vill hänga med dit och dit på det ena med det andra. När man aldrig får något tillbaka, det är nog tyvärr vanligt med män. Man måste göra allt själv, men någonstans finns det nog någon romantiker ?. Det krävs inte mycket bara lite uppskattning någon gång något oväntat. Det tar inte lång tid att boka en natt någonstans eller bjuda ut på middag/bio vad som. Eller laga mat, ge en bukett blommor om man vet det vatt lite tufft en tid. Eller det va längesedan sist eller man sprang på något någonstans som man fick den grejen att tänka på han/hon eller hen som det kallas i dag kanske. Nää nu är det väl dags att upp å jobba. Det här med kärlek/ pojkvänner och X är inte min grej ? ha en bra dag där ute ?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är tufft och höra sanningen många gånger. Hur ska man ta sig ur gamla vanor när man växt upp större av delen sitt liv så.. Att ha en famn å trösta sig, sen vad eller vems är skit samma och så borde det inte va.. Min kurator sa till mig att jag in...

För exakt 1år och 4 dagar sedan va min livs värsta natt.. Jag vaknade upp på morgonen och körde mina barn till dagis åkte direkt till jobbet i stället för att åka inom en av mina nära vänner som jag brukade göra.. Efter jobbet åkte jag å hämtade barn...

Sagt innan att mitt hjärta å hjärna eller kropp å huvud pratar inte samma språk.. huvudet säger åt mig vad jag bör göra och hjärtat säger helt annat.. tyvärr följer jag bog oftast huvudet. Man tänker för mycket och har man 5 barn så har man lite fler...

Hade ju tänkt skriva något varje dag å dela med mig av. Men denna veckan har man haft barnen å då är det lite halv kaos. Man är helt slut osv. I alla fall hörde jag något som gjorde mig så fruktansvärt kall å ledsen här om dagen. En jobbarkompis bar...

Ja då har det vatt helg och fredes va ju kaos på jobbet. Vågen gick i sönder så man fick springa å väga tunga kartonger fram och tillbaka. Så kändes ju i ryggen igår för precis som man inte gör knipövningar som dom säger till en så lyfter man inte rä...